Ramlade över denna hetsiga debatt om gränsen mellan journalisten och varumärket. Efter att ha sett den kände jag att det är dags att jag framför min åsikt om det ämnet, särskilt eftersom jag själv studerar MKV- medie och kommunikationsvetenskap och vill jobba inom den kategorin i framtiden. Eftersom tiderna förändras, även inom sociala medier blir även informationsflödet större. Vilket i sin tur gör att varje individ väljer att lyssna och se på det den är intresserad av och känner för att följa vilket kan likna som att man befinner sig i en sk bubbla med individuell information. Samtidigt som allt fler människor publicerar information på olika sociala medier som Twitter, Facebook, Bloggar, Instagram osv. I nuläget använder sig många bloggare, även jag själv av flera av dessa medier och publicerar i princip samma information på dem. Därför kan det kännas som att det uppstår ett informationsöverflöd, samtidigt som att man själv lägger ner tid på att publicera egen information och ibland även sprida vidare den som först har publicerats av t.ex. en känd bloggare.

 

Jag tror därför att vi människor lägger stor vikt och väljer ut vilka vi vill skapa ett förtroende för och lyssna på. I denna debatt riktar sig både debattledaren Stina Dabrowski och Janne Josefsson mot den yngre modernare generationen som Ebba Von Sydow och Alex Schulman faller inom. Det är i princip omöjligt att jämföra de äldre och nyare journalistikformerna med varandra. Lite som att lära en gammal hund att sitta. Den äldre generationen kommer inte haka på och publicera snabb information på alla dessa sociala medier som finns. Och när man talar om man är ett varumärke och värnar om det eller inte så är det som att dra en liknelse med kända människor som gör reklam för ett företag t.ex. en artist. Varför får då inte dagens journalister använda sig av samma marknadsförningssätt. Syns man inte hörs man inte.

 

Jag tror på att använda sig av dagens sociala medier men till en viss mängd. Skapa ett förtroende för sina läsare och publik, därför tycker jag också att det är viktigt att personen står för uttalandet om produkten som de marknadsför. Utan läsarna och publiken skulle de inte finnas några journalister. Därför tror jag att det är det viktigt att nå ut till så många människor som möjligt men inom en viss målgrupp. Jag tror inte på att rikta sig till alla, det fungerar inte i det långa loppet. Man måste våga urskilja sig och fånga en viss målgrupp. Man bygger upp ett varumärke som ger en uppfattning om vem personen är, dock kan den bilden vara felaktig om denna person äventyrar sitt varumärke, sitt namn. Men det betyder inte att denna person inte publicerar viktig information i t.ex. krönikor samtidigt som att den syns i en mängd andra medieformer.

Tiderna förändras, så även journalistikens form.

 

Det här är endast mina åsikter.