Bakom den stora pappersmuggen med den välkända Starbucksloggan på framsidan satt hon med sina stora blå ögon och blickade ut över folkhavet. Hennes fylliga läppar omslöt den vita muggen. Det varma kaffet som nådde hennes mun fick henne att rycka till med jämna mellanrum.
Han följde varje rörelse hon gjorde med en intensiv blick. Hon var intressant vilket gjorde att han inte kunde ta ögonen ifrån henne. Framför henne låg hennes blänkande blackberry som pep till var fjärde minut av ett nytt meddelande som landade i inkorgen. Hon hade tagit en välförtjänt paus ifrån allt jobb och valt att koppla av på det ljusa och rymliga caféet vid namn Starbucks. Hon tittade med avsmak på den vibrerande telefonen och med en suck började hon läsa meddelandet.

Han tog ett stadigt grepp om sin kaffemugg med vanligt svart kaffe i, inga konstigheter bara svart enkelt kaffe, och bläddrade i tidningen som han hade framför sig på bordet. En intressant artikel fångade hans intresse, han ögnade igenom den och kollade samtidigt bort mot henne där hon satt med sitt blonda långa svall lutad över bordet. Hon smålog när hon öppnade meddelande efter meddelande på sin telefon. Nyfiken som han var kunde han inte låta bli att undra vad som stod i meddelandet och vem den lyckliga var.
När hon gått igenom diverse meddelande och besvarat de flesta av dem läppjade hon på den ljusa och lagom varma vaniljlatten. Vilket hade varit ett självklart val då hon gjort sin beställning. Hon började alltid dagen med en vaniljlatte i en vit pappersmugg av större modell. Det var avkoppling i hennes ögon.  Hon bläddrade nonchalant i ELLE tidningen som låg uppslagen framför henne och fastnade med blicken på ett uppslag som handlade om vårens mode. Klänningar i ljuva pasteller, skyhöga klackar och bruna skinnväskor mötte hennes blick. Hon skulle allt ta och beställa den nya bruna Mulberry väskan som var på allas läppar, den omtalade väskan som varenda modeelit skulle bära på sin nätta arm i vår. Hon var medveten om att det var en milslång kölista på den, men hon skulle säkert komma på ett sätt att få den i hennes ägo ändå. Det hade aldrig varit hennes grej att vänta, hon var van att få det hon ville ha. Ända sedan barnsben hade hon fått i princip allting hon pekat på.

Hon tittade ut genom det stora fönstret och studerade de stressade människorna som promenerade utanför. Där de gick med flertalet shoppingkassar i händerna. Säkerligen julklappar. Själv hade hon inte hunnit inhandla en endaste julklapp ännu men hon skulle vänta med det ett tag till. Sedan skulle hon också ta sig fram bland alla ivriga människor som trängdes i butikerna. Förhoppningsvis skulle det finnas några fina julklappar kvar. Hon var inte den som köpte något halvdant utan valde ut varenda julklapp med omsorg.
Snöflingorna landade på människornas tjocka vinterjackor och den bitande kylan lämnade spår på deras kinder. Hon skulle själv ta sig ut i snön när hon druckit upp sin latte och läst klart sitt modemagasin. Bakom henne satt en märklig man som synade henne från topp till tå, det fick henne att känna sig blottad och obekväm. Det var uppenbart att han tittade åt hennes håll. Hon undrade om han brukade gå dit ofta.

Han bläddrade i en tidning och bar ett par klassiska bågar som gick i svart. Han var stilig men en aning tråkig. Kaffemuggen som han hade i handen var av klassisk modell, en riktig porslinsmugg. Ingen pappersmugg. Framför honom stod en macbook uppställd och hans fingrar tryckte ivrigt på de platta tangenterna. Säkert jobbade han. Kanske var han författare, han såg lite ut som en sådan. Hon tyckte om att drömma om andra människor och fantisera vad de kunde tänkas jobba som. Kaffet i hennes pappersmugg var slut och hon plockade ihop sina tillhörigheter och reste sig upp från stolen hon suttit på. Hon tog på sig sin dunjacka av större modell och svepte den vita stickade halsduken några varv runt halsen. Med självsäkra steg gick hon ut genom glasdörren. Utanför caféet var det kallt och snön hade lagt sig på gatorna. Hon höll på att gå in i flera människor när hon passerade en mängd butiker som låg åt det håll hon skulle. Flera taxibilar passerade henne och hon stoppade en av dem med en handrörelse.
Med en lätt rörelse placerade hon sig på ett av de svarta skinnsätena och talade om vart taxichauffören skulle ta henne någonstans. Han blev ombedd att köra henne till Apple store på Fifth Avenue. En butik som tillhörde hennes favoriter. Hon kunde gå där inne i flera timmar och beundra alla små teknikprylar i montrarna.
Det snöade fortfarande och stora snöflingor singlade ner och landade på den hårda marken. Taxichauffören ökade hastigheten och hon kunde nu se glasbyggnaden med den välkända loggan på uppenbara sig framför henne genom fönstret.